Erland p\u00e5 Grytg\u00f6ls Bruk (s\u00e5glaget) 1920<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nUnder sina inledande \u00e5r som yrkesverksam engagerade sig Erland fackligt och var med och bildade den f\u00f6rsta fackf\u00f6reningen p\u00e5 bruket.
Han var ocks\u00e5 idrottsligt aktiv och \u00e4r med i styrelsen n\u00e4r Grytg\u00f6ls Idrottsf\u00f6rening startas. Han var duktig simmare och \u00e4ven simhoppare. Kanske var han med i de mandomsprov som det innebar att simma fr\u00e5n Bj\u00f6rnhammaren till Grytg\u00f6l i Emma\u00e5n. Pappa minns ocks\u00e5 hur han sett Erland som simhoppare. Vidare minns pappa hur Erland n\u00e5gon g\u00e5ng ber\u00e4ttat hur han vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen varit uppe till Stockholm till den legendariske boxarens Harry Perssons klubb och deltagit i tr\u00e4ningar.<\/p>\n\n\n\n
Erland drevs av dr\u00f6mmar om n\u00e5got mer. Pappa ber\u00e4ttar hur Erland avsl\u00f6jat en stark dr\u00f6m om att bli p\u00e4lsj\u00e4gare i Canada. Sj\u00e4lv minns jag att han \u00e4ven under senare \u00e5r brukade sitta i en \u201dL\u00fctzen-dimma\u201d av pip-r\u00f6k i vardagsrummet och l\u00e4sa Western-b\u00f6cker i pocket-format. Dr\u00f6mmen f\u00f6rsvann nog aldrig\u2026<\/p>\n\n\n\n
Som alla ynglingar fram till mina egna dagar s\u00e5 gjorde Erland rekryten. Uniform \u00e4r m\/1910. M\u00f6ssa av modell m\/1865-1923. Han skrivs in p\u00e5 Norrk\u00f6pings v\u00e4stra rullf\u00f6ringsomr\u00e5de (27). Det b\u00f6r ha varit F\u00f6rsta eller Andra Livgrenadj\u00e4rregementet, det vill s\u00e4ga det som ocks\u00e5 kallades I4 och I5.<\/p>\n\n\n\nErland som rekryt 1923 (3:dje fr\u00e5n h\u00f6ger i st\u00e5ende)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nFr\u00e5n permission kan man f\u00f6rmoda<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nDen 10:de september 1928 tog han ett steg mot ett annat liv, slutade p\u00e5 egen beg\u00e4ran vilket nog var r\u00e4tt ovanligt p\u00e5 den tiden, och flyttade till Risinge. I en ambition att s\u00e5 sm\u00e5ningom skaffa n\u00e5got eget b\u00f6rjar han som dr\u00e4ng d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\nErland slutar vid Grytg\u00f6ls Bruk f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1928<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nDen h\u00e4r sejouren blev dock kortvarig och Erland \u00e5terv\u00e4nder till Skansen 4 i Grytg\u00f6l 27:de februari 1930. Han b\u00f6rjar \u00e5ter p\u00e5 Grytg\u00f6ls Bruk och blir (s\u00e5 sm\u00e5ningom?) mellantr\u00e5dsdragare.<\/p>\n\n\n\n
Han verkar fortsatt ha varit driftig och initiativrik och svarade bland annat f\u00f6r en hel del f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag p\u00e5 bruket (vilket kanske inte var alldeles popul\u00e4rt hos alla).<\/p>\n\n\n\n
Han \u00e4r ocks\u00e5 med i den lokala motorcykelklubben.<\/p>\n\n\n\nErland som knutte, sannolikt i b\u00f6rjan p\u00e5 trettiotalet<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nMarys ungdoms\u00e5r<\/h1>\n\n\n\n Mary blev v\u00e4ldigt intresserad av musik och kom att l\u00e4ra sig s\u00e5v\u00e4l gitarr som tramporgel. Hon spelade mycket inom Betania-f\u00f6rsamlingen.<\/p>\n\n\n\n
Mary och Erland bildar familj<\/h1>\n\n\n\n Hur de tr\u00e4ffas f\u00f6rt\u00e4ljer inte historien. Sannolikt var det inte alldeles utan \u201dfriktion\u201d att en st\u00e4dad religi\u00f6s flicka tr\u00e4ffade en industriarbetare som kanske inte var riktigt s\u00e5 \u201dsalongsf\u00e4hig\u201d, som kanske exempelvis Marys mor Hulda skulle \u00f6nskat. (Det \u00e4r egna spekulationer).<\/p>\n\n\n\n
Den 23 mars 1935 gifter sig dock Mary och Erland i H\u00e4llestad kyrka. Mary \u00e4r allts\u00e5 gravid och i fj\u00e4rde m\u00e5naden vid br\u00f6llopet. Om man tittar n\u00e4rmare, s\u00e5 kan man notera att \u00e4ven mamma Hulda var med Mary, d\u00e5 de gifte sig. S\u00e5dan mor, s\u00e5dan dotter.<\/p>\n\n\n\n
1937 flyttar man fr\u00e5n All\u00e9byggningen till Bruksbyggningen nedre. Utflyttad fr\u00e5n All\u00e9byggningen 1941. Jag har inte dokumenterade uppgifter h\u00e4r, men tror att det \u00e4r nu Mary och Erland k\u00f6per ”Gatan” eller Hagalund som det egentligen hette. G\u00f6sta som f\u00f6ds 31 juli 1935 bor sina f\u00f6rsta \u00e5r h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\nHagalund, d\u00e4r man bodde mellan 1940 och 1945<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nErland var en stor djurv\u00e4n. Pappa ber\u00e4ttar hur han hade en katt som var s\u00e5 f\u00f6rtjust i Erland att den hoppade upp p\u00e5 hans axel, n\u00e4r han kom hem fr\u00e5n jobbet. N\u00e4r de bodde p\u00e5 \u201dGatan\u201d, k\u00f6pte Erland ocks\u00e5 en hund fr\u00e5n n\u00e5gra Romer (eller Zigenare som man sade f\u00f6rr). Enligt deras tradition s\u00e5 var den kuperad vilket v\u00e4l var lite speciellt, d\u00e5 hunden var en lapphund. Hunden hette Zappo och om den ber\u00e4ttar pappa att de blev tvungna att s\u00e4lja den, n\u00e4r de flyttade till Bj\u00f6rnhammar. Hunden s\u00e5ldes till en Sahl\u00e9n, men med f\u00f6rbeh\u00e5ll om \u00e5terk\u00f6p. Det var givetvis jobbigt f\u00f6r familjen att bli av med hunden, men sannolikt lika tragiskt f\u00f6r denne Sahl\u00e9n d\u00e5 hunden \u00e5terk\u00f6ptes n\u00e4r de senare flyttade till Bl\u00e5vik.<\/p>\n\n\n\n
Flyttkarusellen drar ig\u00e5ng<\/h1>\n\n\n\n Den 31:a oktober 1945 dras en flyttkarusell ig\u00e5ng, som kom att pr\u00e4gla inte minst min fars uppv\u00e4xt. Pappa fick g\u00e5 i 5 olika skolor under 6 \u00e5r. Till detta kom tuff astma under skol\u00e5ren. N\u00e4r flyttarna b\u00f6rjar \u00e4r pappa 10 \u00e5r, Bo 6 \u00e5r och Marianne 1 \u00bd \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Vad som leder till att man flyttar fr\u00e5n Grytg\u00f6l, kan man bara spekulera i. Man hade ju skaffat ett eget hem \u2013 \u201dGatan\u201d. Kanske blev det f\u00f6r tungt ekonomiskt med amorteringar p\u00e5 huset.<\/p>\n\n\n\n
Bj\u00f6rnhammar v\u00e5ren 1946<\/h2>\n\n\n\n I Bj\u00f6rnhammar (Bj\u00f6rnhammaren verkar orten heta egentligen) hade Karl, Erlands bror, blivit \u201dverkare\u201d (verkm\u00e4stare) och kanske var det orsaken till att Mary och Erland s\u00f6kte sig till Bj\u00f6rnhammar.<\/p>\n\n\n\nBj\u00f6rnhammars bruk<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nH\u00e4r bodde familjen i Bj\u00f6rnhammar<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nI Bj\u00f6rnhammar f\u00f6rs\u00f6kte sig Erland p\u00e5 \u00e4ventyret att bli minkfarmare och fick till\u00e5telse att ha ett antal minkburar lite avsides. Verksamheten blev v\u00e4l inte riktigt vad man skulle \u00f6nska och fick l\u00e4ggas ner.<\/p>\n\n\n\n
Pappa g\u00e5r v\u00e5rterminen i Gryts skola.<\/p>\n\n\n\n
Hjulsbro i Link\u00f6ping h\u00f6sten 1946<\/h2>\n\n\n\n Br\u00f6derna Harry och Gustav jobbade vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 Hjulsbro Tr\u00e5ddrageri- och Spikfabrik. Det var sannolikt orsaken till att familjen s\u00f6kte sig hit och att Erland b\u00f6rjade vid fabriken.<\/p>\n\n\n\n
Den fabriksbyggnad som Erland arbetade vid var nybyggd och man kan nog s\u00e4ga att livet h\u00e4r var en spegling av det v\u00e4lf\u00e4rdens Sverige som b\u00f6rjade ta form under den h\u00e4r tiden. Man hade fria arbetskl\u00e4der (brungula byxor och blus). Pappa minns hur han bes\u00f6kte sin pappas arbetsplats och fick prova de nya elektriska truckarna.<\/p>\n\n\n\nVarmf\u00f6rzinkning av dragen tr\u00e5d vid Hjulsbro-verken 1950<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nDe bodde i ett flerfamiljshus som kallades \u201dBasebo\u201d (det vill s\u00e4ga basarnas bo), fullt modernt och med liten stensatt altan. Brandstationen l\u00e5g mitt emot Basebo.<\/p>\n\n\n\n
Vid Hjulsbro-bruk tillverkades spik, men 1930 brann spikfabriken ned och spiktillverkningen upph\u00f6rde. F\u00f6retaget hade \u00e4ven en n\u00e4tfabrik. En morgon vid tretiden 1947 bl\u00e5stes det \u00e5ter i brandluren. Pappa minns hur han vaknade av ljudet. Han sprang fram och s\u00e5g fabriken fullst\u00e4ndigt i l\u00e5gor. Pappa hj\u00e4lpte till att h\u00e5lla i brandslangarna denna kalla morgon 1947.<\/p>\n\n\n\nN\u00e4tfabriken i Hjulsbro brinner ned till grunden 1947 (Pappa kan mycket v\u00e4l vara en av de som syns i bilden)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nDet verkar dock som Mary inte fann sig riktigt till r\u00e4tta och kanske drevs \u00e4ven Erland av sina dr\u00f6mmar om n\u00e5got eget.<\/p>\n\n\n\n
Mosshult – V\u00e4stra Harg v\u00e5ren 1947<\/h2>\n\n\n\n Erland n\u00e4rde dr\u00f6mmen om ett friare liv och nu bar det av till Mosshult i n\u00e4rheten av V\u00e4stra Harg.<\/p>\n\n\n\nMosshult – l\u00e5\u00e5ngt ute i skogen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nPappa var nu 12 \u00e5r, Bo var 8 \u00e5r och Marianne var 3 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Pappa gick f\u00f6rst i skolan i Sk\u00e4lleryd och sedan i V\u00e4stra Harg under tiden i Mosshult. Faktiskt fungerade skolskjuts redan under slutet p\u00e5 40-talet, vilket man som f\u00f6dd ett par decennier senare kanske inte kunde tro.<\/p>\n\n\n\n
Tiden i Mosshult blev en tuffare tid f\u00f6r pappa, eftersom han nu utsattes f\u00f6r mer djur och d\u00e4rmed sv\u00e5rare astma. P\u00e5 grund av astman kunde han bara g\u00e5 i skolan ungef\u00e4r tre dagar i veckan. Han hade en cancersjuk l\u00e4rare som betraktade pappa som med stor skepsis.<\/p>\n\n\n\n
2010-10-02 bes\u00f6kte vi torpet Lilla Mosshult. Torpet hade ett yttre i f\u00f6rfall, inga gardiner syntes till, men m\u00f6bler s\u00e5g vi. Vi kunde inte dr\u00f6mma om att n\u00e5gon faktiskt bodde d\u00e4r. D\u00f6m om v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning d\u00e5 mor och dotter \u00f6ppnar d\u00f6rren och kommer ut.\u00a0 De drev en liten h\u00e4stg\u00e5rd. Helt utan f\u00f6rd\u00f6mande, kan man konstatera att m\u00f6tet blev en kulturkrock. Intrycket av en levnadsstandard som inte m\u00e4ts i bostadsr\u00e4tt, villa, fina kl\u00e4der utan som m\u00e4ts enligt en helt annan m\u00e5ttstock blev oerh\u00f6rt stark. Kvinnorna som mest liknade trashankar utstr\u00e5lade styrka, humor och harmoni.<\/p>\n\n\n\n
Under samtalet bidrog kvinnorna med en del historier om Mosshult och en del av de namn som finns kring trakten. Kokl\u00e4mma (sannolikt efter en tr\u00e5ng och besv\u00e4rlig passage p\u00e5 kostigen) \u00e4r nu ett kurvigt v\u00e4gavsnitt strax innan Mosshult. Ett annat v\u00e4gavsnitt kallas Flickebacken. Om denna ber\u00e4ttade kvinnorna att det i slutet p\u00e5 1800-talet arbetade en piga p\u00e5 S\u00f6rstad. Som s\u00e5 ofta hade pigan blivit utnyttjad och var vid jultaget h\u00f6ggravid. Hon blev tvungen att arbeta l\u00e5ngt in p\u00e5 julaftonskv\u00e4llen och det bar sig inte b\u00e4ttre \u00e4n att, n\u00e4r hon skulle hem, blev hon tvungen att bakom en sten i Flickebacken f\u00f6da sin dotter just denna julafton.<\/p>\n\n\n\n
Erland blir etablerar grisfarm<\/h3>\n\n\n\n N\u00e4r Erland med familj flyttade till torpet Lilla Mosshult 1947, var torpet i klart b\u00e4ttre skick \u00e4n nu.<\/p>\n\n\n\n
Erland fick kontakt med en person som hette Brog\u00e5rd. Det var en entrepren\u00f6r med stora visioner. Tillsammans med Erland skulle det etableras en Grisfarm. Erland skulle sk\u00f6ta grisar och som ers\u00e4ttning skulle han f\u00e5 bruka jorden vid Mosshult.<\/p>\n\n\n\n
Pappa minns hur denne Brog\u00e5rd, r\u00f6rde sig i \u201dfinare\u201d kretsar, med lite ber\u00f6mda Link\u00f6pingsprofiler, s\u00e5som en Lambert. Det h\u00e4nde att Brog\u00e5rd bj\u00f6d p\u00e5 fint kalas, d\u00e4r Erland till och med till\u00e4t sig ta en eller m\u00f6jligen tv\u00e5 supar.<\/p>\n\n\n\n
Vid n\u00e5got tillf\u00e4lle, ber\u00e4ttar pappa, att herrarna kom fr\u00e5n Link\u00f6ping f\u00f6r att ha kr\u00e4ftskiva. Man \u00e5kte lastbil. N\u00e5gra inne i kup\u00e9n andra p\u00e5 flaket. Kyligt kan man f\u00f6rmoda, men det fanns alldeles s\u00e4kert br\u00e4nsle att v\u00e4rma sig med. Kr\u00e4fterna som skulle inmundigas, hade lagts i en kartong, som dock hade s\u00e5 l\u00e5ga v\u00e4ggar att de flesta kr\u00e4ftor hade flytt n\u00e4r det var dags f\u00f6r kr\u00e4ftkok.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller Brog\u00e5rds hantering av grisar s\u00e5 l\u00e4mnade dock det en hel del i \u00f6vrigt att \u00f6nska. De h\u00f6ll p\u00e5 att sv\u00e4lta ihj\u00e4l och Erland fick ta av familjens egen potatis f\u00f6r att r\u00e4dda Grisarna fr\u00e5n sv\u00e4lt.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta och enda \u00f6rfilen<\/h3>\n\n\n\n En bit fr\u00e5n huset i ett stenr\u00f6se, hade pappa med sig Bo. Pappa hade lyckats f\u00e5 tag i t\u00e4ndstickor och gjorde upp en liten brasa. Vid tillf\u00e4llet, s\u00e5 hade de en inneboende (en kvinna som v\u00e4nsterprasslat med den l\u00e5ngt yngre dr\u00e4ngen och som d\u00e4rf\u00f6r fick fly hemmet). Hon uppt\u00e4cker buset. Erland ser d\u00e5 ingen annan r\u00e5d \u00e4n att d\u00e5 markerar sitt f\u00f6r\u00e4ldraansvar genom att utdela den f\u00f6rsta och enda \u00f6rfil som pappa n\u00e5gonsin fick av farfar Erland. Av broder Bo syntes bara skosulorna, n\u00e4r han drog till skogs.<\/p>\n\n\n\n
Potatisloven<\/h3>\n\n\n\n Under potatisloven engagerades grannbarnen f\u00f6r att plocka potatis. I en av syskonskarorna som var med och jobbade, s\u00e5 fanns en kille som var lite \u201dsaktf\u00e4rdig\u201d. Han jobbade helt enkelt inte lika effektivt som de andra barnen. \u00c4nd\u00e5, ber\u00e4ttar pappa, s\u00e5 var farfar Erland mycket noga n\u00e4r han tog fram myntrullarna (paketerade mynt), att alla barn skulle f\u00e5 lika mycket pengar.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4sten i brunnen<\/h3>\n\n\n\n En dag h\u00f6r Erland hur Mary skriker i h\u00f6gan sky, n\u00e4r han \u00e4r ute och jobbar. \u201d..I brunnen..\u201d lyckas han uppfatta och kastar sig i panik nedf\u00f6r backarna, eftersom han tror att det \u00e4r Marianne som fallit i brunnen. Nu var det som tur \u00e4r inte det, utan h\u00e4sten som tagit sig upp p\u00e5 brunnslocket av tr\u00e4 och trampat igenom. Illa nog, men tack och lov, s\u00e5 var h\u00e4sten inte skadad utan kunde r\u00e4ddas genom att gr\u00e4va upp kanterna p\u00e5 brunnen.<\/p>\n\n\n\n
Bl\u00e5vik 1948 fram till h\u00f6sten 1949<\/h2>\n\n\n\n 1948 tar familjen ett arrende p\u00e5 Jerkarehult av Boxholms AB. Familjen skaffar ett par h\u00e4star och b\u00f6rjar etablera ett litet jord- och skogsbruk.<\/p>\n\n\n\n
\n
\u201dJerkarehult kallas Jerckhultet i 1673 \u00e5rs dombok. N\u00e4r det dyker upp i handlingarna sammanh\u00e4nger detta \u2013 som ofta \u00e4r fallet \u2013 med den oklarhet i fr\u00e5ga om \u00e4gander\u00e4tt och \u00e4gogr\u00e4nser som aktualiserades d\u00e5 ett nytt st\u00e4lle, fj\u00e4rran fr\u00e5n huvudbebyggelse anlades.<\/p>\n
Under hela Karl XII:s tid var \u201dGerckhult\u201d bebyggt. Brukarna hette Per (1704) och Lars (1716). Barn f\u00f6ddes i Jerckhult titt som t\u00e4tt och vi finner ofta Gyllenst\u00e5hls dotter Maria Sofia som dopvittne. 1733 fick \u201dGierkhultet\u201d en granne d\u00e5 torpet Ljungstorp uppodlades och bebyggdes. Den bebyggelse och uppodling som under 1700-talet \u00e4gde rum i Bl\u00e5viks s\u00f6dra del (eller r\u00e4ttare d\u00e5varande Torpa sockens norra del, det s.k. Norrsj\u00e4landet) s\u00f6kte sig l\u00e4ngre bort fr\u00e5n farlederna.<\/p>\n
Stensj\u00f6n, Storhagen, S\u00e5gen, Berget, Udden, L\u00f6vingsberg, Utterdalen och Aspedalen, alla vittnar de om en nyodlarverksamhet som s\u00f6ker sig l\u00e4ngre bort till odlingsbara marker i storskogen, j\u00e4mf\u00f6rt med 1600-talsbebyggelsen, som h\u00f6ll sig n\u00e4rmare moderg\u00e5rdarna och str\u00e5kv\u00e4garna till lands eller vatten. Ett undantag var Jerkarehultet, som d\u00e4rf\u00f6r i viss m\u00e5n innebar en pionj\u00e4rg\u00e4rning i slutet p\u00e5 1600-talet. Det var inte utan risk f\u00f6r torparen att sl\u00e4ppa getterna och kon l\u00e5ngt bort fr\u00e5n husknutarna p\u00e5 den tid, d\u00e5 lo, j\u00e4rv och varg kunde dyka upp vid de mest ov\u00e4ntade tillf\u00e4llen, d\u00e5 \u00f6vertron hade makt \u00f6ver sinnena och den or\u00f6rda naturen \u00f6verskyggade de sm\u00e5 stugorna och lyckorna med sin trolska mystik och v\u00e4rdighet.\u201d<\/p>\n
Ur Brugglenytt \u2013 Klubbtidning f\u00f6r Boxholms Orienteringsklubb Aug\/Sep 1990 av Klas Johansson<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Jerkarehult var utan tvivel en tuff period f\u00f6r familjen. Mary s\u00e5g inte st\u00e4llet innan flytt. Det var knappt och j\u00e4mt det fanns en farbar v\u00e4g fram till st\u00e4llet. Farmor Mary led alldeles s\u00e4kert av sv\u00e5r depression i vart fall under delar av vistelsen h\u00e4r. Det f\u00f6rekom till och med en del hot om sj\u00e4lvmord. Stackars, stackars farmor. (Det \u00e4r inte l\u00e4ttvindigt jag tar med denna not, som i en annan tid rent av skulle kunna k\u00e4nnas skamlig, men jag vill belysa hur nog den h\u00e4r tiden kom att p\u00e5verka \u00e4ven fr\u00e4mst G\u00f6sta och Bo i deras liv).<\/em> Pappa minns att Marys pappa Gustaf, vid n\u00e5got tillf\u00e4lle till och med reste den l\u00e5nga v\u00e4gen fr\u00e5n Grytg\u00f6l till Jerkarehult f\u00f6r att \u201dtala Mary till r\u00e4tta\u201d.<\/p>\n\n\n\nTill detta kom att pappa var sv\u00e5rt astmasjuk under den h\u00e4r perioden, p\u00e5 grund av milj\u00f6n med mycket djur i n\u00e4rheten.<\/p>\n\n\n\nJerkarehult 2010. Notera storskogen, tidigare \u00f6ppet landskap. Notera ocks\u00e5 sp\u00e5r efter vildsvin.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nPappas ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Jerkarehult vittnar om hur han, som knappa 15 \u00e5r, nog fick ta mycket stort ansvar och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndig p\u00e5 ett s\u00e4tt som skulle vara mycket fr\u00e4mmande i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n den h\u00e4r perioden ber\u00e4ttar pappa n\u00e5gra historier.<\/p>\n\n\n\n
Farbror Bo i m\u00f6rkret<\/h3>\n\n\n\n Bo var m\u00f6rkr\u00e4dd och f\u00f6r en liten pojke m\u00e5ste det ha varit riktigt jobbigt att ta sig hem fr\u00e5n skolan i h\u00f6stm\u00f6rkret. Det s\u00e4gs att han h\u00f6ll sig i sk\u00e4rmm\u00f6ssan, f\u00f6r att finna n\u00e5gon trygghet, hela v\u00e4gen n\u00e4r han sprang hem fr\u00e5n skolan.<\/p>\n\n\n\n
Bo kanske ocks\u00e5 fann en trygghet i skolan i Bl\u00e5vik. Det h\u00e4nde vid ett flertal tillf\u00e4llen att Bo dr\u00f6jde sig kvar i skolan eller hos n\u00e5gon kompis s\u00e5 l\u00e4nge att pappa fick g\u00e5 och h\u00e4mta honom. Ibland f\u00f6ljde lilla Marianne med p\u00e5 axlarna. Det tyckte hon var sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n\n\n
Ekorrk\u00f6tt<\/h3>\n\n\n\n Pappa hade ett salongsgev\u00e4r i Jerkarehult. (Ett l\u00e4tt vapen med .22-tum ammunition). Pappa hade h\u00f6rt att kr\u00e4ftor tyckte om ekorrk\u00f6tt och ville pr\u00f6va detta n\u00e4r de fiskade i Stensj\u00f6n. I ett \u00f6gonblick av obet\u00e4nksamhet sk\u00f6t pappa en ekorre, som kl\u00e4ttrade en bit upp p\u00e5 tr\u00e4dstammen innan den f\u00f6ll ned d\u00f6d. Pappa kommer ih\u00e5g \u00e4n idag hur djupt han \u00e5ngrade detta pojkstreck.<\/p>\n\n\n\n
Uppoffring<\/h3>\n\n\n\n Pappa blev allt s\u00e4mre med sin astma i den h\u00e4r milj\u00f6n och blev slutligen inlagd p\u00e5 Tran\u00e5s kuranstalt. Pappa Erland uppoffrade sig dock och rodde med en Sommeneka f\u00f6r tv\u00e5 roddare hela v\u00e4gen fr\u00e5n Bl\u00e5vik in till Tran\u00e5s f\u00f6r att h\u00e4mta pappa p\u00e5 fredagen, f\u00f6r att sedan ro tillbaks med honom p\u00e5 s\u00f6ndagen.<\/p>\n\n\n\n
Pappa ber\u00e4ttar att det var ganska sk\u00f6nt i Tran\u00e5s. Kuranstalten hade eget k\u00f6k, s\u00e5 maten var j\u00e4ttegod och han kom givetvis ocks\u00e5 undan exponeringen som ledde till astma.<\/p>\n\n\n\n
Vidare ber\u00e4ttar pappa fr\u00e5n denna period att han blev skolbefriad via ett beslut fr\u00e5n skoln\u00e4mnden, som bed\u00f6mde honom s\u00e5 pass sjuk att skolg\u00e5ngen fick anses som avslutad.<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n kuranstalten fick han s\u00e5 pass stark medicin att han, trots sin ungdom, ins\u00e5g att det inte var n\u00e5got som var l\u00e4mpligt att h\u00e5lla p\u00e5 med. Han blev helt enkelt \u201dh\u00f6g\u201d p\u00e5 medicinen. (Troligen var det n\u00e5got baserat p\u00e5 efedrin kan man f\u00f6rmoda).<\/p>\n\n\n\nKuranstalten Tran\u00e5s 1940-tal<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nNorrlands\u00e4ventyr<\/h3>\n\n\n\n Kanske var det mer av \u00e4ventyrslystnad \u00e4n n\u00e5got annat som Erland s\u00f6kte sig ut. Det var nog ocks\u00e5 lite av en andh\u00e4mtning under den h\u00e4r tuffa tiden. Hur det \u00e4n var s\u00e5 tog han under den h\u00e4r tiden \u00e4ven tj\u00e4nst som djursk\u00f6tare p\u00e5 t\u00e5g som gick till Norrland med kor. Tanken var v\u00e4l att han skulle komma hem med pengar. N\u00e5got extra tillskott till kassan kom nog aldrig, men kanske var detta ett v\u00e4lkommet avbrott f\u00f6r Erland.<\/p>\n\n\n\n
Historien om byxorna<\/h3>\n\n\n\n Erland hade nog varit lite av en snobb under sina unga \u00e5r, men hade v\u00e4l inte haft m\u00f6jlighet under senare \u00e5r. Dock for han till Boxholm och t\u00e4nkte sig k\u00f6pa byxor. Han kunde inte best\u00e4mma sig utan tog med tv\u00e5 par hem. Han best\u00e4mde sig och l\u00e4mnade tillbaks ett par. Dagen efter brann kl\u00e4daff\u00e4ren. Om han v\u00e4ntat en dag, s\u00e5 hade han kunnat ha tv\u00e5 par nya byxor\u2026<\/p>\n\n\n\n
Hemmasmedja<\/h3>\n\n\n\n Erland var sannerligen en driftig man. Man hyrde en Ardennerh\u00e4st som hette Kaja f\u00f6r 10 \u00f6re dagen. F\u00f6r att klara skogsbruket kr\u00e4vdes d\u00e5 ett virkessl\u00e4p. Erland skaffade d\u00e5 en s\u00e5 kallad f\u00e4lt\u00e4ssja som placerades p\u00e5 vinden. Det verkar som otroligt riskfyllt att h\u00e5lla p\u00e5 med p\u00e5 en vind. Med den smiddes skenorna till virkessl\u00e4pet och Erland byggde ihop det hela med omgivningens beundran. Han fick best\u00e4llning men hann inte bygga n\u00e5gra ytterligare.<\/p>\n\n\n\nF\u00e4lt\u00e4ssja<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nH\u00e4sten i sken<\/h3>\n\n\n\n Erland skulle vid n\u00e5got tillf\u00e4lle frakta havre till kvarnen f\u00f6r malning till mj\u00f6l. N\u00e4r pappa v\u00e4ntar vid Jerkarehult, h\u00f6r han ett f\u00f6rf\u00e4rligt v\u00e4sen uppe i skogen ovanf\u00f6r stugan. Deras h\u00e4st Kaja, kommer i full panik rusar \u00f6ver tr\u00e4dg\u00e5rden. Endast skaklarna h\u00e4nger och sl\u00e4nger. Kaja rusar genom en st\u00e4ngd grind, men pappa lyckas f\u00e5 tag i h\u00e4sten och lugna ner den. Pappa t\u00e4nkte att nu ligger hans pappa krossad n\u00e5gonstans uppe i skogen. Tack och lov s\u00e5 kom Erland g\u00e5ende. Det som hade skr\u00e4mt h\u00e4sten s\u00e5 f\u00f6rf\u00e4rligt var en \u00e4lg.<\/p>\n\n\n\n
Effektiv st\u00e4dning<\/h3>\n\n\n\n Farfar Erland var alldeles s\u00e4kert en fantastisk arbetsm\u00e4nniska som slet ont f\u00f6r att trygga familjens tillvaro. St\u00e4dning i hemmet var kanske dock inte Erlands spetskompetens. Pappa ber\u00e4ttar hur Mary hade tagit med sig Bo och Marianne f\u00f6r ett bes\u00f6k till Grytg\u00f6l. Pappa och farfar var ensamma och det h\u00e4nde tydligen att katten gjorde ifr\u00e5n sig i n\u00e5got rum. Erland l\u00f6ste problemet effektivt genom att st\u00e4nga till rummet. Historien upprepade sig och utrymmet som pappa och farfar kunde r\u00f6ra sig i krymptes successivt\u2026<\/p>\n\n\n\n
Bondmora<\/h3>\n\n\n\n Mary f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4kert g\u00f6ra sitt yttersta f\u00f6r att anpassa sig till livet p\u00e5 landet, men uttalade sig ofta om hur hon inte tyckte om skogen. Pappa ber\u00e4ttar ocks\u00e5 hur hon faktiskt var r\u00e4dd f\u00f6r kossorna och d\u00e4rf\u00f6r fick pappa ofta hj\u00e4lpa till med mj\u00f6lkningen.<\/p>\n\n\n\n
Grannen Kalle i Ljungstorp<\/h3>\n\n\n\n I granntorpet bodde Kalle. Kalle hade, med ett popul\u00e4rt uttryck, kanske inte \u201dalla h\u00e4star i stallet\u201d. N\u00e4r hans h\u00e4st r\u00e5kade tappa en sko, tolkade Kalle detta som att det var h\u00e4stens fel och straffade h\u00e4sten genom att l\u00e5ta den g\u00e5 oskodd genom ett stenr\u00f6se.<\/p>\n\n\n\n
Vid ett annat tillf\u00e4lle hade han blivit stungen av ett bi, och straffade v\u00e4l bisamh\u00e4llet f\u00f6r detta, varvid det slutade med vederg\u00e4llning tillbaks och bisting \u00f6ver hela lekamen.<\/p>\n\n\n\n
Kalle hade noterat att man i Sya hade gummihjulsvagnar. Detta var ju \u00e5tr\u00e5v\u00e4rt i slutet p\u00e5 40-talet. Kalle var inte s\u00e4mre \u00e4n att han en natt red sin h\u00e4st genom natten \u00e4nda till Sya och dagen efter stod vagnen som han tjuvligen f\u00f6rv\u00e4rvat hemma i Ljungstorp.<\/p>\n\n\n\n
Taxoperation<\/h3>\n\n\n\n Bonden i Flanhult var, liksom pappa och farfar, en sann djurv\u00e4n. Hans f\u00f6ljeslagare tillika tax r\u00e5kade ut f\u00f6r en f\u00f6rskr\u00e4cklig olycka d\u00e5 han tr\u00e4ffades av sl\u00e5ttermaskinen och magen skars upp och hela bukinneh\u00e5llet hamnade utanf\u00f6r. Bonden var dock inte s\u00e4mre, \u00e4n att han lyfte in in\u00e4lvorna, sydde ihop bukhinna och sedan magen. Den tuffa taxen \u00f6verlevde och s\u00e5ret l\u00e4kte.<\/p>\n\n\n\n
Str\u00e5lsn\u00e4s h\u00f6sten 1949 fram till 1950<\/h2>\n\n\n\n 1949 flyttade man igen och nu till Str\u00e5lsn\u00e4s. H\u00e4r tog Erland jobb som h\u00e4stsk\u00f6tare f\u00f6r Greve och hovstallm\u00e4stare Carl-Philip Vilhelm Klingspor p\u00e5 g\u00e5rden Gr\u00f6nlund. (Carl-Philips far var Philip Otto som varit ledamot av riskdagens f\u00f6rsta kammare och varit med och beslutat om unionens uppl\u00f6sning 1905).<\/p>\n\n\n\nG\u00e5rden Gr\u00f6nlund i Str\u00e5lsn\u00e4s<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nPappa minns hur greven bj\u00f6d p\u00e5 julmiddag och var mycket v\u00e4nlig. Han hade en chauff\u00f6r som hette St\u00e5t och fin direktionsvagn (bil).<\/p>\n\n\n\n
I Str\u00e5lsn\u00e4s fick pappa g\u00e5 en slutlig termin i skolan, eftersom skoln\u00e4mnden h\u00e4r ompr\u00f6vade det tidigare beslutet fr\u00e5n Bl\u00e5vik. Pappa gick en termin och fick f\u00f6lja med en skolresa till K\u00f6penhamn.<\/p>\n\n\n\n
Pappa b\u00f6rjar vid denna tid p\u00e5 Mj\u00f6lby Skofabrik.<\/p>\n\n\n\nP\u00e5 skofabriken<\/h3>\n\n\n\n Pappa ber\u00e4ttar hur man tillverkade skor av h\u00f6g kvalit\u00e9t h\u00e4r. Bland annat tillverkade man en sko n\u00e4mnd Afrida. Det handlade om l\u00e4derbindsula och randsydda skor. Det var till exempel i ormskinn (som syns p\u00e5 bilden) och av \u201dKroko\u201d, det vill s\u00e4ga krokodilskinn. Pappa var f\u00f6rst p\u00e5 bandet och tog emot order fr\u00e5n modell\u00f6ren och startade tillverkningen. Det var 40 par skor i varje sats med en l\u00e4st (tr\u00e4formar som skon tillverkades kring). Man tillverkade enbart damskor, men n\u00e4r fabriksledningen var borta, s\u00e5 f\u00f6rekom omst\u00f6rtande verksamhet. Personligt anpassade l\u00e4ster (tr\u00e4formarna f\u00f6r skorna) kom fram och individuella herrskor tillverkades.\u00a0 Pappa ber\u00e4ttar om en modemedveten medarbetare som tillverkar egna mockaskor. En gr\u00f6n och en r\u00f6d. Jag kan inte ens p\u00e5minna mig att ens Michael Jackson haft s\u00e5 extrem fotbekl\u00e4dnad.<\/p>\n\n\n\n
Sp\u00e5ngsholm 1950 fram till 1954\/55<\/h2>\n\n\n\n N\u00e4r man flyttar till Sp\u00e5ngsholm 1950 flyttar man f\u00f6rst in i ett litet hus som kallades Kapps\u00e4cken och som l\u00e5g intill det som kom att bli kontorsbyggnader vid huvudporten till Sya bruk.<\/p>\n\n\n\nSya bruk 1954<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nD\u00e4refter flyttade man in i ett av de hyreshus som ocks\u00e5 kom att bli mitt eget boende under uppv\u00e4xten.<\/p>\n\n\n\nSv\u00e5s 1955<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\u00c5ter Grytg\u00f6l<\/h2>\n\n\n\n Den h\u00e4r delen av historien \u00e5terst\u00e5r att komplettera. Jag har inte exakt uppgift om n\u00e4r man flyttade \u00e5ter till Grytg\u00f6l och varf\u00f6r och sedan kom det bara dr\u00f6ja fram till cirka 1960 innan min egen familj flyttade fr\u00e5n Finsp\u00e5ng d\u00e4r jag \u00e4r f\u00f6dd till Sv\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n
Egna minnen av farmor och farfar<\/h1>\n\n\n\n Jag kan inte p\u00e5st\u00e5 att jag hade n\u00e5gon n\u00e4ra personlig relation till farfar Erland. Jag minns honom dock som sn\u00e4ll, omt\u00e4nksam men ocks\u00e5 inbunden. Han var uppenbart en duktig snickare och jag minns de tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00f6llor han gjorde.<\/p>\n\n\n\n
Mary minns jag som en k\u00e4nslom\u00e4nniska. Hon hade n\u00e4ra till ett hj\u00e4rtligt skratt, men s\u00e4kert ocks\u00e5 gr\u00e5ten. Efter farfars bortg\u00e5ng fick hon en hund som s\u00e4llskap och det var nog inte alldeles lyckat. Hennes hum\u00f6rsv\u00e4ngningar gjorde antagligen hunden (en spets) ganska villr\u00e5dig och instabil. Efter Erlands d\u00f6d, tr\u00e4ffade hon s\u00e5 sm\u00e5ningom en ny man Evert som hon kom att leva med resten av sitt liv. Jag upplevde Mary som en mycket varm och godhj\u00e4rtad m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n
Ibland minns jag att Mary satte sig vid deras svarta, stora tramporgel och spelade. Jag var fascinerad \u00f6ver alla inst\u00e4llningar man kunde g\u00f6ra p\u00e5 tramporgeln, vilket nog ledde till att jag senare sj\u00e4lv skaffade ett keyboard och f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4ra mig spela.<\/p>\n\n\n\n
Nedtecknat av J\u00f6rgen Pettersson 2009-08-15. L\u00e4ttare redigerad 2016-10-12, samt 2021-10-04.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Grytg\u00f6l De sm\u00e5 fragment som jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5nga nedan b\u00f6rjar och slutar i Grytg\u00f6l, en genuin bruksort i \u00d6sterg\u00f6tlands Bergslag sprungen ur malmbrytning som kan ligga mycket l\u00e5ngt tillbaks i tiden. Grytg\u00f6l vid Emma\u00e5n omn\u00e4mns redan p\u00e5 1620-talet d\u00e5 Bergskollegiet bes\u00f6kte en d\u00e4r bel\u00e4gen hytta, som \u201dl\u00e5g vid en elaker str\u00f6m och \u00e5nyo uppbyggd efter v\u00e5daeld\u201d. Historien om Erland och Mary \u00e4r ocks\u00e5 sammanfl\u00e4tad med industrihistoria, d\u00e4r hantering av j\u00e4rntr\u00e5d varit \u00e5terkommande p\u00e5 olika platser. P\u00e5 Grytg\u00f6ls Bruk arbetade s\u00e5v\u00e4l…<\/p>\n
L\u00e4s mer L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_lmt_disableupdate":"no","_lmt_disable":"no","footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-123","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/123","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=123"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/123\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1155,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/123\/revisions\/1155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=123"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=123"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ancestorssite.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=123"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Bergslag.jpg\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/bergslag.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/ind3.jpg\")
<\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/ind2.jpg\")
<\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/ind1.jpg\")
<\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"erlandfods\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/erlandfc3b6ds.jpg\")
![\"Grytg\u00f6ls](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/grytgc3b6ls-skola-1913.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/maryfc3b6ds.jpg\")
![\"maryiskolan\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/maryiskolan.jpg\")
![\"betania\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/betania.jpg\")
![\"erlandisaglaget\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/erlandisc3a5glaget.jpg\")
![\"verkstadsklubben\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/verkstadsklubben.jpg\")
<\/p>\n\n\n\n![\"farfarerlandsomrekryt\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/farfarerlandsomrekryt.jpg\")
![\"Farfar](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/farfarerlandirekryt1.jpg\")
![\"erlandslutar\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/erlandslutar.jpg\")
![\"erlandsomknutte\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/erlandsomknutte.jpg\")
![\"hagalund\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/hagalund.jpg\")
![\"bjornhammars-bruk\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/bjc3b6rnhammars-bruk.jpg\")
![\"bjornhammars-boning\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/bjc3b6rnhammars-boning.jpg\")
![\"hjulsbroverken\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/hjulsbroverken.jpg\")
![\"branden\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/branden.png\")
![\"mosshult\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/mosshult.png\")
![\"blavik\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/blc3a5vik.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"jerkarehult1\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/jerkarehult1.jpg\")
![\"jerkarehult2\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/jerkarehult2.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"kuranstalten\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/kuranstalten.png\")
![\"faltassja\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/fc3a4ltc3a4ssja.gif\")
![\"gronlund\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/grc3b6nlund.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/skofabriken1.jpg\")
<\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/skofabriken2.jpg\")
<\/figure><\/li>![\"\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/skofabriken3.jpg\")
<\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n![\"sya-bruk\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/sya-bruk.jpg\")
![\"svas\"](\"https:\/\/ancestorssite.com\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/svc3a5s.jpg\")