Jakten på en Gute

Jakten på en Gute

Karl Gustafs födelse

I skrivandes stund finns endast indicier som tyder på att en Gotlänning skall finnas i Lydias anor. Forskningen innehåller en del intressanta detaljer och ett detektivarbete som kan vara värt att teckna ned oavsett huruvida jag kommer lyckas leda sambanden i bevis. Så låt oss börja resan.

Omkring 2016 hittade jag ett namn som fångade mitt intresse lite extra. Bland alla Svensöner och Olofsdöttrar så är det intressant med ett namn som Groos. Det blev inte mindre intressant då jag hittade följande i husförhörslängden för Stensätter i Grebo:

cg1
Grebo AI:8 (1845-1849) Bild 222 / sid 210 (AID: v25702.b222.s210, NAD: SE/VALA/00103)

Personen det handlar om är alltså Carl Gustaf Groos. Det är Lydias mormors mormors mormors far.

Givetvis undrar man vad som gjorde att barnhusbarnet placerades så långt från Stockholm, och det får vi kanske aldrig reda på, men jag gick i vart fall vidare till bokföringen för det Allmänna barnhuset i Stockholm. Som framgår, så etablerades den här verksamheten nog i stor utsträckning för att minska de förfärliga barnamorden, som ofta var den enda vägen som förtvivlade mödrar kände sig tvingade till när de inte kunde försörja sitt barn utanför äktenskapets skydd.

Mycket riktigt, så hittar jag faktiskt Carl Gustaf, när han skrivs in här:

cg2
Allmänna barnhuset D2BA:11 (1836-1841) Bild 2840 (AID: v749456.b2840, NAD: SE/SSA/0809A), se även Allmänna barnhuset (A, AB) A1B:3 (1836-1842) Bild 2890 (AID: v749396.b2890, NAD: SE/SSA/0809A)

“Modren Enkan Sophia Wilhelmina Groos. Barnet skall vårdas under modrens sjukdom.”

I det kompletterande stycket står:

Barnet skall qvarbliva uti Barnhuset till d. 17 Juli. Se Diarium för den 24 Mars 1841.”

Carl Gustaf kommer alltså redan i januari 1841. I mars verkar man ha förhoppningen att änkan Sophia Wilhelmina Groos, skall kunna hämta sitt barn i Juli. Uppenbart klarar inte Sophia detta och Carl Gustaf blir antagen som barnhusbarn den 4 augusti samma år.

När jag försöker följa Sophias liv efter 1841, så verkar det varit en mycket tuff tillvaro med sjukdom och fattidom. Jag hittar följande ur mantalslängd från kvarteret Wedbäraren i Hedvig Eleonoras församling.

Från mantalslängd

Hon dör redan året efter.

Jag hittar inte någon födelsenot för Carl Gustaf, som skulle kunna klargöra vem som var hans pappa. Det är anmärkningsvärt att notera att hon blir mor vid nära 42 års ålder.

Jag hittar däremot en fantastisk dokumentation av själva förlossningen på Allmänna Barnbördshuset, eller snarare på vägen dit framgår av nedanstående. En dramatisk förlossning med andra ord.

cg3
Allmänna barnbördshuset F1aa:38 (1840-1840) Bild 800 (AID: v484836.b800, NAD: SE/SSA/1932)

Sofia Wilhelminas historia

När det gäller följandet av Sofia Wilhelminas bakgrund, fanns en hel del konkreta spår. Hon hade alltså gift sig med en kopparslagare Groos som dog innan henne och även innan Carl Gustafs tillblivelse. Sofia Wilhelminas flicknamn var Enderberg.

Man kan hitta ett antal träffar på Wilhelmina vid en sökning på namnet Groos i Mantalsregistret för Stockholm:sofia1

När jag forskade på detta kring 2016, var det knepigare än nu. När jag nu (2021) återvänder i forskningen, så kan jag via Arkiv Digital söka på Wilhelmina Enderberg och se att hon befinner sig i Kristianstad, ankommen från från Stockholm 1815. (Ref. Kristianstads stadsförsamling (L) AI:2 (1814-1820) Bild 166 / sid 161 (AID: v100001.b166.s161, NAD: SE/LLA/13214))

sofia2
Kristianstads stadsförsamling AI:2 (1814-1820) Bild 166 / sid 161 (AID: v100001.b166.s161, NAD: SE/LLA/13214)

Det verkar alltså som att Sofia Wilhelmina föddes i Stockholm och av någon anledning flyttar ned till Kristianstad 1815. Vad föranledde denna rejält långa resa? Min gissning är att det verkar finnas en Enderberg på husförhörslängden, där Sofia Wilhelmina återfinns. Det är sannolikt en släkting till henne som hon får komma till av någon anledning.

I den tidigare forskningen gick jag via det ovanliga namnet Groos och lyckades hitta en kopparslagare Groos i Kristianstad. Sökningen ger träff i en digitaliserad Post- och inrikes tidningar från 1830. Med stora svårigheter att tolka texten, så verkar det som vår vän kopparslagaren varit i konkurs:

groos1

Clas finner vi, som framgår av husförhörslängden i Sölvesborg och i Kristianstad kring 1813 och framåt.

cg5
Sölvesborg AI:2 (1802-1820) Bild 159 (AID: v96813.b159, NAD: SE/LLA/13397)

Clas och Sofia Wilhelmina gifter sig 12 juni 1819.

cg4
Kristianstads stadsförsamling EI:3 (1807-1833) Bild 13 / sid 17 (AID: v100061.b13.s17, NAD: SE/LLA/13214)

Jag återfinner familjen Groos, inklusive Sofia Wilhelminas svärmoder. Svärmodern står som pastorskan H Groos. När jag söker Clas rötter i Röke ser jag nämligen att hans far är pastorn, komministern, magister Peter Groos.

groos2
Kristianstads stadsförsamling AI:3 (1820-1825) Bild 19 / sid 32 (AID: v100002.b19.s32, NAD: SE/LLA/13214)

Familjen Groos får en dotter Sofia Christina 1820, som dock dör redan 1823.

De får en dotter Maria Charlotta 1822 i Kristianstad.

2 juni 1827 drabbas familjen. Clas Groos dör. Redan samma år hittar vi änkan och dottern Maria i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Sofia Willhelminas historia därefter är då också klarlagd enligt ovan.

Sofia Wilhelmina Enderbergs anor

Vi hittar Sofias födelsenot i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) CIa1:13 (1784-1799) Bild 200 / sid 181 (AID: v90676.b200.s181, NAD: SE/SSA/0016)

Här framgår att hennes far heter Adam Enderberg och är skräddaremästare och hennes mor är Christina Lovisa Scarin.

Sökningar på Adam Enderberg och Christina Lovisa Scarin i olika källor, ger en del spännande information.

De gifter sig 12 september 1777. (Ref. Hedvig Eleonora (A, AB) EIa:2 (1777-1787) Bild 16 / sid 25 (AID: v85611.b16.s25, NAD: SE/SSA/0006)). Adam är skräddarmästargesäll vid den här tiden.

Sökandet av Sophias pappa Enderberg

När jag återvänder till Stockholm med namnet Enderberg så uppdagas ett nytt spår. Det verkar som vår vän skräddarmästaren Adam Enderberg lyckats så bra att han ansöker om byggnadslov 1798 vid Smala Gränd (=Birger Jarlsgatan).

Adam Enderbergs ansökan formuleras:

“Efter denna Desfeine är Skräddare Mästaren Herr Adam Enderberg finnad att Bygga uti sin Egendom, belägen uti Hedvig Eleonora Församling, Qvarteret Riddaren, och smala Gränden under No 5. Hvarföre anhålles hos det Öde Byggnings och Embets Collegium om Aprobation. Stockholm: d 19 Juni 1798. Adam Enderberg.”

Arkitektens kommentar på ritningen är fantastiskt, tycker jag:

Wid denne dessein äro alla vanliga Byggnads reglor at i aktaga, och som til Materialsamling ärfordras en Materialbod af 12 alnars längd och 6 aln. bredd, så Kommer den att upsättas på västra sidan af tomten bredevid — Rännilen – Carl König”

adamsansokanombyggnadslov
Adam Enderbergs bygglovsansökan ref. NS037-BN-1798-27

http://data.stockholm.se/List/Data/bygglovsritningar

Köpet av tomten Rännilen 5 finns registrerat i fastighetsregistret.

Jag tycker att det är fantastiskt att se vilken ordning det var kring bygglov och byggnadsregler vid en tid som är samtida med Bellman och Gustav III.

Det är väl inte helt osannolikt att Adam och hans fru, någon gång träffat och kanske blivit underhållen av Bellman, med tanke på Adams ganska höga sociala ställning.

Adam Enderberg förekommer en del i tidningar, vilket framgår om man gör en sökning i Digitaliserade Dagstidningar.

Nästa spår jag hittar av Adam är hans bouppteckning:

bouppteckning
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:377 (1809-1809) Bild 470 / sid 36 (AID: v223015.b470.s36, NAD: SE/SSA/0145a)

Det förekommer även ett protokoll från ett undersökningsmål vid tiden för hans död (Ref. LIBRIS – Protocoll i undersökningsmåle… (kb.se)), som uppenbart har att göra med en stöld av tyg som skulle använts till arméns behov: “Protocoll i undersökningsmålet, rörande försnillning af kläde, som åldermannen uti skräddare-embetet här i staden, Adam Enderberg, uttagit ifrån kronans förråder till kappor eller capotter för arméens behof. Stockholm, tryckt hos A.J. : Nordström, 1809.

Det gick bra för Adam, han slutar som ålderman i skräddarämbetet och som löjtnant i lofliga borgerskapets infanteri. (Se Stockholms borgerskaps militärkårer).

Här framgår att vår Sofia Wilhelmina är i pension i staden hos fiskköparen Nordström. Ett par skräddare tar dock uppenbart på sig förmyndarskapet.

Här kan vi också konstatera att han fick sitt stenhus byggt på Smala gränden uti qvarteret Rännilen eller Riddaren under No 5 å fri och egen grund.bouppteckning2

Så vitt jag kan se, så ärver barnen alltså hälften av detta förmodar jag ansenliga värdet.

Det framgår exempelvis i Dagligt Allehanda från 1810-06-06, att man varnar allmänheten: “Allmänheten åtvarnas, att omyndige f. d. Sergeanten Carl Adam Enderberg icke försträcka penningar eller Waror på borgen, emendan sådant av oss, såsom dess tillförordnade förmyndare, icke godtgöres. Eric Ullström. Gust. Söderstedt.” Man var alltså rädd att ynglingen skulle börja bränna sitt arv.

När jag gräver djupare, så verkar det som Adam och Christina Lovisa fick fler barn, men som inte överlevde till vuxen ålder:

  • Sara Christina född 1783 och som inte ens blir ett år gammal
  • Johan Gustaf född 1794, som även han dör som spädbarn
  • Christina Lovisa född 1795, där jag inte hittar dödsnot, men hon är uppenbart inte längre i liv vid bouppteckningen efter Adam
  • Adolf född 1796, som endast blir två år

Trots, det som verkar vara en tillvaro i relativt hög social ställning, så dör alltså flera i barnaskaran. Man kan nog sluta sig till att centrala Stockholm inte var en hälsosam plats i slutet på 1700-talet.

Christina Lovisa Scarin

Christina Lovisa går bort före Adam och jag hittar även hennes bouppteckning undertecknad av Adam.

adamsnamnteckning
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:351 (1803-1803) Bild 4620 / sid 548 (AID: v222989.b4620.s548, NAD: SE/SSA/0145a)

Carl Adam Enderberg

Sonen Carl är svår att följa. Han verkar vara sergeant i Svea Artelleriregemente, vid sin fars bouppteckning, vilket är raskt marscherat med tanke på hans ringa ålder om 16 år.

Via notiser i Digitaliserade Dagstidningar, exempelvis Stockholms Dagblad från 4 mar 1824, framgår att Carl Adam fått respass till Blekinge.

Man hittar honom i Trelleborg 1830 (Trelleborg (M) AI:5 (1828-1834) Bild 205 / sid 199 (AID: v112720.b205.s199, NAD: SE/LLA/13416)). Ett antal tidningsartiklar speglar att Carl Adam är aktiv i dessa trakter i sin yrkesgärning.

Att hitta Carl Adam Enderbergs fortsatta öden, verkar svårt. Jag hittar en Carl Adam Enderberg som gifter sig i Jumkil i Uppsala 1839. Med tanke på det ovanliga namnet och att åldern stämmer, så är det mycket sannolikt om än inte bevisat att det är rätt Carl Adam. Han gifter sig med en Mathilda Lundeqvist. Det framgår att han är en före detta tullinspektör. (Jumkil (C) C:2 (1784-1847) Bild 184 / sid 179 (AID: v125072.b184.s179, NAD: SE/ULA/10498))

En sökning i Digitaliserade Dagstidningar, indikerar att han verkar ha en del strul i sin tillvaro. I Aftonbladet från 17 aug 1841, syns följande:

Sökning

Det finns en notis i Jönköpings Tidningar från 8 jan 1842, som har som rubrik “Kvarliggande bref wid Jönköpings postkontor för år 1841.”, där “Tullinspektör Enderberg” står med, vilket styrker uppfattningen om att han uppehållit sig där.

I Post- Och Inrikes Tidningar från 7 maj 1842, så stärks bilden av en allt trassligare tillvaro för Carl Adam:

Sökning

Det framgår av Örebro Tidningar från 20 aug 1842 att han gått bort samt att det verkar finnas fordringsägare som vill ha sina fordringar från dödsboet, vilket framgår av artiklar i Post- och inrikes tidningar efter att han dött.

Så vitt jag har kunnat se så finns inga (officiella) ättlingar till Adam. Hans systerdotter Maria Charlotta verkar inte heller ge upphov till ättlingar.

Anor till Adam Enderberg respektive Christina Lovisa

Jag har hittills inte hittat några säkra källor till deras anor.

Att Adam hade ett ursprung från Gotland är nog bara en vag teori, eftersom namnet Enderberg verkar starkt förknippat med Gotland. Det finns en socken som heter Endre på Gotland, som jag förmodar kan vara kopplingar till släktnamnet.

Ytterligare ett besök i mantalsregistren ger en ny intressant indikation: Redan 1760 hittar vi en Adam som skräddarlärling. Det som är lite speciellt intressant är att han anges som 28 år här. Visst kan det vara en felskrivning, men om han kommer från Gotland, så känns det lite osannolikt att han flyttat redan innan 14 års ålder. Kort sagt ställer detta nog fler frågor än det besvarar.

Mantalsregister Stadens Södra och Västra delar 1760.

Adam tycks hur som helst uppehålla sig i Södra Kvarter 3,4,5 (nuvarande Gamla Stan), vilket måste ha tillhört S:t Nikolai församling.

Last Updated on november 23, 2021 by Jörgen Pettersson

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial