Ett av syskonen i Gustaf Gustafsson och Charlotta Löfbergs stora barnaskara var David Gustafsson (se även Webtrees) född 1867. Han var frikyrkopastor och snickarmästare. Även han bildade tillsammans med Amanda Charlotta Andersdotter född 1867 en stor familj med hela 13 barn.

I denna syskonskara där vi hittar min farmors mor Hulda, återfinner vi två bröder som emigrerade till USA. Det var Holmfrid (som kom att kallas “Homfrid”) och Harald Nathanael.

Min forskning kom att leda till en ganska god inblick i bakgrunden. Inte minst via en intervju med Haralds fru Märta. Se nedan. Detta var en sen emigration, som uppenbart var drivet mer av äventyrslust än av fattigdom och armod.

Enligt Märta var planerna att bosätta sig i USA ett par år för att sedan återvända hem. Omständigheterna ville annorlunda skulle det visa sig.

Harald och Märta bildar familj i Sverige. John Börje föds som oäkta 1921, därefter får Harald och Märta två söner till, Bertil 1925 och så småningom Rolf 1928. Rolf föds alltså i USA.

Emigrationen

1927 bär det iväg. Harald, Märta samt sönerna John Börje och Bertil (“Bertl”). Med på resan var även Haralds yngre bror Holmfrid.

De äntrar skeppet S/S Stockholm den 17 mars 1927.

• 

Det var det första skeppet som gick direkt mellan Göteborg och New York. Tidigare hade resan skett i tre etapper. Först med skepp till Hull, därefter tåg över till Liverpool och slutligen atlantångare över Atlanten.

Nybyggarna

Harald och Holmfrid hade säkert fått en hel del kunskaper via deras far snickarmästaren David Gustafsson, så de var nog ganska rustade att etablera sig i USA.

De etablerade företag i Worcester Massachusetts. Harald utökar sin familj med Rolf som föds i USA 1928.

Via ättlingar till Harald har jag fått en skaplig bild av hur det livet kom att präglas av världshändelser. Inte minst via en intervju som Ellis Island genomför med Märta 1995.

Enligt Märta, så levde de ett ganska gott liv i Sverige på slutet av 20-talet. Det var alltså ren äventyrslust som drev beslutet att fara till USA, sannolikt väldigt inspirerat av tidigare generationers emigration.

När de sålde sitt bohag och reste 1927, så hade de den bestämda planen att bo där ett par år för att sedan återvända. De hamnade emellertid i den den stora depressionen . Det framgår att de inte behövde svälta, men det framgår av intervjun att livet nog var rejält tufft och det fanns sannolikt inte utrymme för någon återfärd.

Hemresa och nästa emigration

10 år efter ankomsten såldes emellertid allt bohag med lika bestämda planer att flytta tillbaks till Sverige. Det blev dock ett snabbt äventyr.

När andra världskriget inleddes fruktade familjen att Hitler skulle invadera Sverige och man beslöt att återvända till USA 1939. Denna gång blev emigrationen fullbordad.

De återvände till USA med skeppet S/S Drottningholm.

Efter 1939

I retrospektiv kan man se att beslutet var ur askan i elden. Ingen av sönerna blev inkallade till militärtjänst, men kanske av stolthet, kanske av omgivningens outtalade krav, så ställde sönerna upp och kom att bli inblandade i andra världskriget.

John Börje

Han ansluter till U.S. Army den 24 july 1944 till Camp Croft. Jag är osäker på om John Börje behövde delta i kriget, men han fortsatte en tid den militära banan och tränade rekryter vid Fort Knox i Kentucky som Staff Sergeant.

Bertil

Bertil ingick i 542nd Parachute Infantry Battalion. Han var med andra ord fallskärmssoldat. JoAnn berättar att han deltog i en extremt farlig luftlandsättning i Frankrike. och han blev så småningom skadad av artillerield i Afrika, så vitt JoAnn minns historien. Här är givetvis utrymme for fortsatt forskning 542 blev nämligen upplöst och soldaterna skickades för att förstärka andra enheter som lidit förluster.

Rolf

Den tredje brodern, Rolf var yngre och jag är osäker på om han var aktivt deltagande i andra världskriget, men han kom att delta som Ranger i Koreakriget och kom där att bli tilldelad Purple Heart-medaljen efter att ha blivit sårad i strid.

Enligt hans fru Cecil (nu bortgången), så var Rolf först upp på en kulle med en kulspruta, eftersom han var kraftig och stark, varvid han blev skadad.

Jag kom aldrig i kontakt med Rolf eller någon annan av hans bröder, ändå känner jag en stark samhörighet via Cecil och via JoAnn, som jag haft en del kontakter med och inte minst via några av deras barnbarn, som jag har kontakt med via Facebook.

Det känns som följande bild knyter ihop detta med järn och stål i mina anor. Bilden visar Rolf som arbetar i det företag han drev: Gustafson Steel Erecting Co.

Last Updated on november 21, 2021 by Jörgen Pettersson