Bakgrund

Under min uppväxt tog jag, utan större notis, del av släktforskning som utförts både på min fars sida och min mors sida. Min mors kusin Kurt Rodin och hans hustru Margot ägnade mycket tid och ansträngning på släktforskning, inte minst inom Casselsällskapet.

Jag fick del av släktrapporter på både mors och fars sida. Det kanske var namnet Peter Hogner som väckte en nyfikenhet hos mig redan tidigt. Jag var inte insatt i hur militärer fick sina namn under 1700-talet, men förstod att denne Hogner nog fått sitt namn som följd av att han var militär.

Under uppväxten hörde jag också talas om USA-emigranter som besökt min farmor och farfar.

En del släktskrönor om en “kvinna av börd”, som gift sig med en “man av folket”, liksom en ana som spelat bort ett slott, väckte också en nyfikenhet.

En tredje faktor som bidrog till mitt intresse var hur det spekulerades kring vem som var min morfars far.

I mitten av 2000-talet dök ArkivDigital upp. Jag förstod att jag plötsligt, med mina IT-kunskaper och detta verktyg, hade helt andra möjligheter att släktforska än de Kurt och Margot haft. Vid ett besök hos Margot, så visade hon en pärm med all den manuellt nedtecknade informationen som de samlat in exempelvis via besök på Riksarkivet Vadstena. Jag kunde konstatera att jag blixtsnabbt kunde hitta samma information i tydliga färgbilder från husförhörslängder och andra längder, som Kurt och Margot mödosamt inhämtat genom att bläddra i längder på Riksarkivet.

Det fanns (och finns) ytterligare en sak som kom mig att börja, nämligen mitt intresse för datorer och verktyg. Jag har ägnat över fyrtio år åt mjukvaruutveckling och att tillhandahålla stöd avseende verktyg och metodik till de som utvecklar mjukvara till Gripen, till simulatorer och stödsystem inom Saab Aeronautics.

Min långa yrkeserfarenhet av mjukvara gör att jag kan vara rätt frispråkig i mitt tyckande, givetvis med “brasklappen” att var och en har sin egen uppfattning och att det inte finns någon absolut sanning kring verktyg och verktygsval. Så, här är mina privata åsikter kring verktyg och verktygsstöd i säktforskningssammanhang.

Generellt om verktyg

Generellt, är jag förvånad över att ingen leverantör ännu satt berättelsen i centrum. För mig är släktforskandet något som har minns två infallsvinklar. Det ena handlar om ett sökande efter fakta.

Det liknar att lägga pussel och är något som jag fann avkopplande efter långa arbetsdagar.

Det andra handlar om att både fånga och författa livshistorier. Längre tillbaks i tiden får dessa historier vävas av sköra trådar ofta fångade från historiska händelser, ibland större, ibland mindre. Det kan handla om när Vogel Phoenix förliste vid Åland 1742 och en av mina anor var med. Det kan handla om Peter Jönson Haglund som i en kommentar i en husförhörslängd från 1804, omnämns att han varit blind sedan barndomen, men efter operation ser lite!

Inget verktyg fångar idag möjligheterna att sätta “torra fakta” i en kontext av en personlig och en större historia för att försöka teckna en berättelse. Det som just nu (2021) verkar lite lovande är verktyget Trackuback. Jag har testat det i början av dess utveckling och mitt intryck just nu är att det fortfarande är ganska omoget och ännu inte ger möjligheten att bygga sin egen släkthistoria kring det utmärkta stöd som verktyget ger kring en historisk och geografisk kontext.

Det finns idag en mängd alternativ för att bygga upp ett släktträd. Ett generellt omdöme är att jag anser att området är väldigt underutvecklat. Verktygen utvecklas, frånsett ett antal större aktörer, av entusiaster och små utvecklingsteam och har ofta en låg takt i utgivning av nya releaser. Inte sällan är verktygen väldigt ålderdomliga i sitt användargränssnitt.

Utan att ha expertkunskap på standarden GEDCOM, så upplever jag att arbetet kring standarden är “sömnigt” utan att överdriva. De flesta program verkar jobba med version 5.5 av standarden, som togs fram i slutet an 1990-talet. Mest anmärkningsvärt är, tycker jag, att standarden inte inkluderar någon hantering av media.

Givetvis har de flesta verktyg stöd för hantering av media, men anmärkningsvärt få har stöd för att hantera media från proprietära lösningar som skulle möjliggöra import från andra verktyg. Här missar flera företag möjligheten att “stjäla kunder” från sina konkurrenter.

Det är också anmärkningsvärt få, som verkar inse att många släktforskare gärna vill berätta en historia. Man tillhandahåller i flera fall ingen möjlighet att publicera sin forskning på nätet, alternativt en väldigt torftig och ålderdomlig presentation i sin webbpublicering.

Specifikt om verktyg för att bygga släktträd

Här följer några av de verktyg jag provat för att bygga släktträd och de intryck jag fått. Jag gör inte några anspråk på att mina intryck är objektiva, aktuella eller fullständiga. Men i kraft av min erfarenheten kan de ha viss relevans.

Kommentarer är givetvis välkomna om någon vill invända.

MyHeritage och Family Tree Builder

Av okänd anledning kom jag att prova MyHeritage och Family Tree Builder tidigt. Det som kanske tilltalade mig var att både ha en lokal kopia av ens släktträd och en publicerad utgåva.

Det var några saker som gjorde att jag övergav dessa verktyg till förmån för Ancestry och Family Tree Maker:

• Man hade låg frekvens av nya utgåvor och förbättringar i verktyget.
• Man hade en lite för aggresiv marknadsföring med försäljare som ringde i tid och otid.
• Man blev överhopad av tips om potentiella nya släktingar via andras släktträd. Bland tusentals felaktiga tips förmodades man hitta eventuella korrekta tips. Man kan givetvis helt ignorera dessa tips, men samtidigt lockade det en oerfaren släktforskare att utforska dessa. Det tenderar bli en stressfaktor.
• Jag sökte amerikanska ättlingar till emigranter och förstod att det fanns större chanser i Ancestry.
• Avsaknaden av liggande layout för släktträd.

Angående punkten rörande tips från andra “släktforskare” så upplever jag både MyHeritage och Ancestry som väldigt “okritiska”, men jag upplevde det mer påtagligt i MyHeritage.

Leverantörernas intresse är uppenbart att låta deras kunder snabbt bygga träd som många gånger kan leda tillbaks extremt långt i tiden. Inte sällan är dock den information som många “släktforskare” bidrar med direkt felaktig och utan primärkällor. Jag tror att de flesta nya släktforskare också lockas att nappa på dessa tips, eftersom den vanligaste frågan man får från sina bekanta är:

“Hur långt tillbaks har du kommit i din släktforskning?”

I sammanhanget vill jag också påpeka hur varken MyHeritage eller Ancestry stöttar källkritik speciellt väl. Tips från andra “släktforskare” presenteras utan minsta krav på referens till primär källa.

En intressant programvara i detta sammanhang heter Evidentia. Det utgår från paradigmen att källor skall bygga upp ett bevis för ett påstående exempelvis om en anas plats i ens släktträd.

Fortsatt om MyHeritage, så har uppenbart fortsatt utvecklas starkt. De har kompletterat med liggande layout på släktträd. De har väldigt bra stöd för DNA-forskaren, vilket jag utnyttjat och laddat upp mina DNA-data till MyHeritage.

Deep Nostaliga och färgläggning av gamla foton kryddar ytterligare anrättningen.

Ancestry och Family Tree Maker

Ovan nämnda anledningar gjorde att jag för några år sedan valde att gå över till Ancestry och Family Tree Maker.

Bytet var i huvudsak positivt i och med att jag tog mig ytterligare några steg i forskningen kring våra emigranter. Funktionellt var det i stort sett i paritet med MyHeritage-sviten. Jag upplevde möjligen en fördel i Family Tree Makers sätt att hantera platser och lösa ut dessa i ett hierarkiskt träd: Land, län, församling, gård.

Family Tree Maker har också stöd för att sätta kvalitetsmått på de bevis man använder för varje påstående. Det ansluter till The Genealogical Proof Standard. Jag har ännu inte utnyttjat detta, eftersom det bidrar till en viss inlåsning mot verktyget.

Tipsen upplevde jag som mer lätthanterliga i Ancestry, med reservationen att det kan ha vidareutvecklats i MyHeritage under senare år.

Jag har testat mitt DNA och lät även min mor DNA-testa sig. Jag gjorde det med vetskap om att DNA-data kunde exporteras till andra (bl.a. MyHeritage och FamilyTreeDNA).

Geni

Under en period använde jag Geni. Efter en tid övergick man till en helt ny princip, där ens släktträd plötsligt blev del av ett “världsträd”. Tyvärr noterade jag inte detta i tid och rensade bort mitt data från detta. Som alla släktforskare har jag gjort fel och jag upplever att ett gemensamt träd ytterligare förvärrar konsekvenserna jämfört med ovanstående konkurrenter, när/om man exempelvis lagt in en felaktig ana i det globala trädet.

Mot bakgrund av ovanstående skulle jag inte vilja rekommendera det här verktyget. Om jag förstått rätt så bygger FamilySearch på samma princip.

Geneanet

Jag har även provat Geneanet, mest av nyfikenhet. I motsats till många andra verktyg fanns en mjukvara som klarade att hantera import av bilder. Verktyget ger ett allmänt bra intryck, men jag har valt att inte aktivt jobba med det, eftersom det inte är lika spritt som de två huvudalternativen och ger därför färre träffar mot andra släktforskare (som man trots allt vill ha) och sämre sökmöjligheter i grunddata.

FamilyTreeDNA

Efter att ha testat mitt DNA via Ancestry lät jag importera mitt DNA-data till FTDNA. Jag ser det som ett bra komplement för att hitta ytterligare DNA-träffar och sannolikt ännu mer om man testar sitt Y-DNA, eller mtDNA för att följa faders, respektive moderslinjen.

ArkivDigital

ArkivDigital är numer inte enbart ett verktyg för att hitta grunddata, utan har även möjlighet att bygga ett släktträd. Min bedömning av detta i nuläget (2021) är följande:

• Det skapar bra möjligheter till integration mellan ArkivDigitals grundläggande funktioner och släktträdet. Exempelvis genom att direkt kunna begära sökning i indexerade register, såsom bouppteckningar.
• Rent visuellt anser jag att gränssnittet ger ett ganska blekt intryck med ganska dåliga kontraster och lite märkliga designval i gränssnittet.
• På samma sätt som många konkurrenter saknar man stöd för att ta hand om bilder vid import av GEDCOM-filer.
• Jag upplever också att man saknar den backup-funktion som man automatiskt har, när man jobbar både med en lokal klientprogramvara och en webbaserad som MyHeritage respektive Ancestry erbjuder.

DISGEN

Förkortningen DIS står för “Föreningen för Datorhjälp I Släktforskningen”.

Jag vill vara väldigt försiktig i min bedömning av DIS och mer specifikt verktyget DISGEN, eftersom jag inte är medlem i DIS och har högst begrensad erfarenhet av DIS. Det verkar vara uppenbart att föreningen är väldig seriös och att DISGEN tillsammans med övriga verktyg kan ge väldigt gott stöd i forskningen.

Jag känner möjligen reservation kring en del, som gjort att jag ännu inte tagit till mig vare sig föreningen eller verktyget:

• Ett prestationsbaserat belöningssystem, där man kan kan få tag i mer information ju mer man bidrar med i det som heter DISBYT.
• Att man inte verkar kunna hantera bilder vid import av GEDCOM från andra verktyg.
• Ett, i mitt tycke, ålderdomligt användargränssnitt i verktyget.
• Primitiv publicering till webb.

Genney

Även Genney är ett svenskt alternativ. En snabb evaluering av verktyget ger följande intryck:

• Modernare gränssnitt än DISGEN.
• Samma brist avseende import av bilder som DISGEN.
• Samma brist avseende publicering till webb som DISGEN.

Verktyg för insamling av data

Nedan följer några av de källor jag använder i min forskning.

För insamling av data använder jag primärt ArkivDigital.

Den digitala forskarsalen i Riksarkivet är givetvis också en bra källa.

För anor i Stockholm så är Stadsarkivet en tillgång.

Rötter och inte minst anbytarforum där är värdefullt.

Besök på Riksarkivet Vadstena tillhör givetvis en helt egen dimension i forskningen.

Direkt kontakter med hembygdsföreningar kan också ge information.

Ett spännande initiativ är det enorma arbetet som Omar Henriksson gjort i inskannandet av gamla porträttbilder i Svenskt Porträttarkiv. Genom att ladda upp en GEDCOM-fil, kan man hitta porträtt på gamla anor, vilket givetvis är synnerligen spännande. Det var så jag hittade Ernst Gottfrid Gustavson, en släkting som liksom jag arbetat inom flygindustrin. Tyvärr klarar inte längre Svenskt Porträttarkiv att ladda upp hela mitt träd av någon anledning, men efter uppdelning av GEDCOM i två delar, fungerade det.

Ett intressant verktyg är digitaliserade dagstidningar, där man ibland kan hitta tidningsartiklar och notiser.

Som stöd för tolkning av gamla handskrifter använder jag den utmärkta handledningen “Tolka rätt“.

Vidare, en vanlig Google-sökning ger ibland träff och information kring en person.

Facebook är en självklar källa, när det gäller att få upp spår på en levande ättling till någon gemensam ana.

Till ovanstående fogas nu även DNA-forskningens hjälpmedel.

Jag och min mor tog DNA-test hos Ancestry där testen är av typen Autosomalt DNA (ofta kallat Family Finder) och jag exporterade sedan till MyHeritage, FamilyTreeDNA och till GEDMatch. Jag lyckades att hitta min morfars far via DNA givetvis i kombination med traditionell släktforskning och tycker att det är ett extremt potent komplement till den traditionella forskningen. Den kan ju också hjälpa till att stärka förtroendet för de resultat man kommit fram till i sin forskning.

Tyvärr, så är det som med släktforskningen i stort så att många “lycksökare” enbart DNA-testar sig utan att bidra med eget släktträd.

Last Updated on november 21, 2021 by Jörgen Pettersson